Dagen började med att C och Tyr steg upp som vanligt. Tyvärr fick inte jag somna om med Ines eftersom C skulle vara hos tandläkaren klockan nio. Istället klev jag också upp, när jag ammat, och när jag och barnen var färdiga med morgonbestyren så begav vi oss mot öppna förskolan. Där stannade vi hela förmiddagen och vi kom inte iväg hemåt förrän närmre halv två eftersom jag hade Svenska med Baby där jag är gruppledare. C kom också och lekte en stund på fm innan han skulle iväg igen, den här gången på körlektion. När vi kom hem gick C ut direkt med Tyr så han fick sova och vi fick alla en chans att vila. När Ines vaknade ville hon äta och sen låg hon vid mitt bröst i princip hela eftermiddagen och kvällen. Mysigt men också jobbigt. Det är ganska tröttande att amma, men som sagt mysigt och faktiskt praktiskt, så det är helt klart värt det! Jag har ju en fantastisk man som tar han om livet medan jag bara sitter i soffan och matar och gosar.
Vid middagen började Tyr plötsligt bete sig underligt. Han vägrade äta, ville inte ens smaka på maten, och efter en liten stund ville han att C skulle bära honom. Vi fattade ingenting, men ju mer han upprepade ”pappa bära!” Desto mer började vi misstänka att han mådde illa. Förra gången han var magsjuk (1,5 månad sen) så ville han bli buren varje gång han skulle kräkas, så vi blev lite nervösa. Vi frågade om han mådde illa och om han hade ont i magen men det blev nej på båda. Det slutade med att C började göra honom iordning för kvällen istället. Han fick sin välling och han och C låg som vanligt i vår säng och läste saga. Jag satt där uppe och ammade. Plötsligt hörde jag hur Tyr kräktes. Huuuuuu!! Vår misstanke var rätt, fan också! Han kräkte och kräkte, i vår säng och på golvet nedanför och på C såklart. Jag var helt obehjälplig eftersom jag satt och ammade men det var nog lika bra, för av någon anledning gör magsjuka mig helt paralyserad av skräck och ångest. Jag är så så rädd att bli sjuk! De senaste gångerna jag har kräkts har nämligen slutat på sjukhus och det är verkligen inget jag önskar mig, speciellt inte nu när jag har Ines vid bröstet 24/7. Ja, C fick städa och fixa med tvätt osv. Själv försökte jag få Tyr att sätta sig i soffan med mig. Han vägrade för att jag lagt filtar att sitta på eftersom jag inte vill ha kräk i soffan. Istället stod han mitt framför tvn och tittade på Nicke Nyfiken. Efter en liten stund blev han trött men han vägrade fortfarande sitta på filtarna i soffan så istället lade han sig på golvet med huvudet på reservNinisen (tack och lov för den, den vanliga Ninisen blev såklart kräkt!). Där somnade han på ungefär två minuter, lilla stackars älsklingen!
Efter det blev kvällen lugn och hittills har han faktiskt bara kräkt den enda gången. Man ska inte ropa hej (såklart) men kanske var det matförgiftning? Hur som helst kör vi 48h, så det blir inget födelsedagskalas imorron! Vi tar en lugn helg hemma helt enkelt.
Senaste kommentarer