Livet med en pevis

Morgonfrustrationer

Jag tror att de flesta med små barn kan känna igen sig i att morgnarna är otroligt frustrerande ibland. Har man dessutom själv något som påverkar tålamodet, tex smärta, så underlättar ju inte det situationen. Jag hade tänkt skriva ett gnälligt inlägg om vilken jobbig morgon jag haft, men på vägen hem efter att ha lämnat Tyr på förskolan så tänkte jag det skulle inte vara helt rättvisande. Jag bestämde mig då för att skriva om min morgon från två perspektiv istället. Först ut är frustrationerna:

  • Jag vaknar kvart i fem av Cs klocka som ringer. Jag har har ont överallt och är superduper kissig.
  • Efter att ha varit uppe och kissat är jag plötsligt klarvaken
  • Precis när jag börjat bli sömnig igen (typ tio över fem) börjar Tyr hosta och vaknar självklart av det
  • Trots att han får välling och ligger i storsängen så somnar han inte om, ALLS! Själv är jag såklart dödligt trött.
  • När vi väl ska stiga upp så vägrar han med ett bestämt ”oova udden” (sova kudden) och slänger sig ner på min kudde.
  • Till frukost blir det ”oyjhurt” (yoghurt) som hamnar lite överallt. Blir galen på kladdandet och tycker han kan äta ordentligt.
  • När vi ska klä på oss ligger Tyrs underställ på ovanvåningen. Ontont på mamma att gå upp och hämta det.
  • Tyr vill inte ta av pyjamasen
  • Tyr vill INTE kissa pottan, han villa ha en blöja – med en giraff på!
  • Tyr vill INTE byta strumpor. (Han sover ju med strumpor i skorna/skenan och vi byter varje morgon för att motverka att han får fotsvamp).
  • Istället för att försöka ta skorna på fötterna så tar han dem på händerna och börjar sjunga ”klappa händerna”, vi är nu sena till förskolan.

 

Okej, det var frustrationerna. Det är, som ni ser, ganska många små saker man kan hetsa upp sig för. Speciellt när man då är helt orörlig och inte riktigt kan hänga med utan bara önskar av hela sitt hjärta att allt ska flyta på. Hur det nu än är med detta så kan man ju faktiskt se det från den ljusa sidan också, åtminstone såhär i efterhand:

  • Jag vaknade tidigt och hann läsa nyheter innan Tyr vaknade.
  • Tyr vaknade tidigt och vi fick ligga och mysa tillsammans i sängen i nästan två timmar. Detta avslutades med en titt på lite bebisbilder av Tyr och några avsnitt av Lilla Spöket Laban, som är en stor favorit just nu.
  • Tyr kunde själv hoppa ner från sängen (”mamma hålla Ninis”) tillslut, så jag slapp lyfta honom.
  • Vi åt frukost tillsammans i lugn och ro
  • Att ta puffen gick superbra idag
  • Det gick jättebra att borsta tänderna, han gapade så stort och fint.
  • När pyjamasen och blöjan väl åkt av så satte han sig utan protest på pottan och kissade. Påklädningen därefter gick utan problem.
  • När han väl tagit av sig sina ”nattstrumpor” så tog han på sig de nya strumporna utan några som helst protester.
  • Han sprang nästan till förskolan
  • När vi kom in på förskolan så bara skrattade han och rusade in utan att vända sig om, fint att se sitt barn så lycklig över att få träffa sina vänner!
  • Nu när jag kommit hem så befinner jag mig åter i sängen och det är fritt fram att somna om en stund.

 

Ja, så här var vår morgon. Ibland inser jag efteråt att jag hetsar upp mig över väldigt onödiga saker. Typ som att vi är ”sena” till förskolan. Vad gör det egentligen? Jag har ju inget jobb att skynda till, och förskolan börjar inga eventuella aktiviteter förrän halv tio. Det finns liksom inget att vara sen till. Det jobbigaste för mig just nu är allt det här med påklädning eftersom jag har svårt att böja mig ner och att lyfta. Men när jag ser tillbaka på det så inser jag ändå att jag har det otroligt lätt. Han tycker om att ha kläder på sig, han hjälper till så gott han kan och det är väldigt sällan han springer iväg/får utbrott i samband med påklädning. Detta gäller både kläder i allmänhet och ytterkläder. Dessutom har han slutat vilja bli buren när vi går till/från förskolan. Det skulle ju kunna ha att göra med att jag en dag bara tvärvägrade för jag hade så ont så jag kunde verkligen inte lyfta honom. Jag gav mig inte och tillslut gick han med på alternativet att hålla mig i handen. Det har funkat sedan dess.

Nu ska jag ta och titta på några avsnitt av Vänner (tack och lov för Netflix) och i eftermiddag kommer en kompis hit och håller mig lite sällskap. Det blir nog en fin dag det här också!

Morgonmys <3
Morgonmys <3
Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats