Livet med en pevis

Idag kom telefonsamtalet jag väntat på. Jag blev erbjuden jobb på NTI-gymnasiet, där jag var på intervju förra veckan. Det kändes verkligen riktigt bra att bli uppringd och få höra att de vill ha just mig! Wow vilken känsla! I hela mitt liv har jag haft tur (gräddfil…) med jobb och jag har aldrig behövt söka jobb på det här sättet. Nu vet jag hur förnedrande det känns när de säger ”vi hör av oss oavsett hur det blir” men sen inte hör av sig alls. Och nu vet jag också vilken härlig känsla det är när någon som man inte känner alls ringer och säger att de vill jobba med just mig! Jag är skräckslagen och riktigt glad. Det blir nog bra det här!