Det är helt otroligt vad fort tiden går. Det känns som att vi nyss hade en bääääbis här hemma, men sedan han började gå så märks det mer och mer att det nu är ett litet barn vi har här. Att han började gå känns ju som det stora steget, efter det har det bara kommit i ett i ett. Det är nästan ett nytt ord om dagen, härom veckan började han dricka ur glas istället för mugg och igår tog vi bygeln av tripp-trapp-stolen. Dessutom går tandborstningen bättre och bättre, han kissar/sitter på pottan morgon och kväll och han vill numera väldigt sällan bli buren till/från förskolan (tack och lov!)
Tänk! Han slänger skräp och plockar undan efter sig (om man ber honom), han kan välja vilken frukt han gillar bäst och han låtsas att han ringer till mormor. Dessutom tror vi att han har skaffat sig en ”osynlig kompis” för han går ofta omkring och pratar med någon, skrattar och pekar och följer med blicken. Det är lite läskigt men otroligt underhållande!
Tänk att denna lilla stora killen ska bli storebror. Som vi längtar!!!
Senaste kommentarer