Livet med en pevis

Igår var den ”stora” dagen. Vi skulle på högtidsmiddag och Tyr och Ines skulle sova hos mormor och morfar. Att lämna ifrån sig Tyr är inga större konstigheter. Dels har vi gjort det vid flera tillfällen förut och dela är han så stor nu så vi vet att han tycker om det. Han tjatar jämt om att sova hos mormor och morfar. Självklart känns det konstigt att vakna på morgonen utan Tyrs rop på ”maaaammaaaaa” men eftersom man vet att han vill vara hos m&m så känns det lugnt.

Nä, det jobbiga i sammanhanget var ju att det var första gången vi lämnade bort Ines. Och hon känner ju sin mormor och morfar, vi träffas i princip varje vecka, så jag tror nog att hon är väl anknuten till dem. Men, jag har ju aldrig varit ifrån henne. Vi har varit tillsammans varje dag sedan hon blev till. Det längsta jag varit borta från henne var ca 4 timmar i somras när vi var på o-ringen och jag sprang en etapp medan hon var hemma med C. Hur som helst. Jag har förberett hela veckan med att pumpa ut mjölk. Jag ammar ju fortfarande till största del och man vet ju inte hur mycket som egentligen går åt på en måltid. Jag lyckades producera drygt 4dl och det har räckt över kväll/natt/morgon fick jag rapport om nu. Förutom det där med amningen så kändes det ändå otroligt jobbigt att lämna henne. Tack och lov var hon nöjd och glad i mormors famn när vi gick, annars hade jag nog knappt klarat av att gå!

För att underlätta allt så var vi hos mamma och pappa och gjorde oss i ordning. Det sista jag gjorde innan vi gick var att amma Ines och sedan pumpa så att brösten skulle vara ”tomma”.

Middagen var god och det var trevlig underhållning men när dansen började bestämde vi oss, som de trötta småbarnsföräldrar vi är, för att åka hem och sova. Jag somnade typ så fort huvudet nuddade kudden. Såååå himla skönt att få sova tills man vaknar av sig själv!!!

Nu har vi ätit ”frukost” framför tvn och snart kommer våra barn hem! (Tack och lov säger mina bröst!)