Överkörd

Det är nog en naturlag att det inte nånsin kommer två bra nätter på rad. Det händer i alla fall aldrig när jag är ensam med barnen. Så nu är jag superförkyld och känner mig som om jag blivit överkörd av en lastbil.

Jag somnade vid halv elva, hade så himla svårt att somna med nästäppan och huvudvärk, och så en en liten retsam hosta. Jag sov oroligt och vaknade till ett par gånger och hostade och drack vatten. Nån gång mellan ett och halv två vaknade Ines, jag ammade och vi somnade om. Halv fyra vaknade Tyr. Jag gick in till honom och lade mig i hans säng. Sprang upp en gå g för att titta till Ines. Precis när Tyr hade somnat om vaknade Ines med ett skrik. Klockan var nu halv fem. Jag ammade henne men hon somnade inte om, nu tyckte hon det var morgon. Jag klappade, buffade och bar henne. Halv sex grät jag av utmattning och frustration men hon var fortfarande vaken. Tio minuter senare somnade hon plötsligt. Jag somnade med förhoppningen att Tyr skulle sova i alla fall till sju. Jag hade fel. Tjugo över sex vaknade han och nu är klockan kvart i sju och vi är alla vakna. Ikväll ska jag bannemig gå och lägga mig klockan åtta!