Vi inledde denna kanelbulledag med feber på Tyrisen. Igår var vi verkligen inte i fas, han och jag, och jag gissar att han helt enkelt inte mådde toppen. Han fick ju då vara hemma från förskolan idag, och eftersom de kräver en feberfri dag hemma så får han vara hemma hela veckan. Lika bra det.
Jag hade tänkt baka bullar på förmiddagen. Tyr tycker det är roligt att hjälpa till och humöret och tålamodet är ju som bäst före lunch. Tyvärr upptäckte jag att vi hade för lite mjöl så vi fick klä på oss och gå till Netto (eller ”den gula affären” som Tyr säger) istället. Jag hade ju utlovat pannkakor till lunch så det lilla mjölet vi hade hemma skulle inte räcka till både och. Tyr var jättetrött och gnällig men när vi kom ut i det vackra vädret blev han genast på bättre humör. Dessutom såg vi poliser och två polisbilar på vägen (och en hund, den var minst lika viktig ?) så han var nöjd. Pannkakorna blev succé och sedan somnade han och sov i typ 2,5 timme! När han vaknade var han feberfri och på gott humör, tack och lov! Vi bakade bullar och sedan kom mormor hit och åt middag med oss (C är iväg med jobbet).
Ines har idag haft sin längsta vakenperiod hittills i sitt liv. Hon var vaken från ca tio i två till strax efter klockan sex. Det blev lite gnälligt vid fyratiden men en tur i sjalen så var hon på g igen! När hon tillslut somnat för natten gick vi upp och lekte lite med tåg och tittade på spöket Laban, och smakade på våra bullar såklart!
Nattningen av Tyr slutade lite ovanligt idag. Vi (vanligtvis C) har alltid nattat honom genom att ligga bredvid honom tills han somnar. Idag hade han fortfarande inte somnat efter en timme och jag höll på att bli galen där i den trånga juniorsängen. Jag behövde ”avfrustrera” mig så jag sa till honom att jag måste prata med mormor och att han skulle försöka somna undertiden. Min tanke var att gå tillbaka till honom, för jag ville inte att han skulle känna sig ensam eller övergiven men mormor sa (klokt) att han ropar väl om han känner så. Och ja, han brukar ju ropa på oss om han vill något…och ju mer jag tänkte på det desto mer kom jag fram till att så länge han inte ”hörde av sig” så var det bättre om jag inte störde honom mer. Och ca 15 minuter senare gick jag ner för att titta till honom, och ta ut vällingflaskan, och självklart sov han som en stock! Tänker nu att han kanske börjar bli lite för stor för att bli nattad med oss på det sättet. Idag verkade han liksom mest distraherad av mig. Som att jag störde honom lite.
Nu sover de båda två i alla fall och jag ska väl också krypa till sängs. Hoppas på en lugn natt!
Senaste kommentarer