Tröttheten

Denna dag har präglats av den överväldigande tröttheten. Både jag och barnen har varit riktigt trötta och griniga (främst jag, antar jag ?) och anledningen är mycket enkel; för lite sömn. Inatt vaknade Ines först redan vid elva (jag hade alltså knappt hunnit sova en timme) och sedan vid tre. Båda gångerna ammade jag henne tillbaka till sömn. Brukar gå på typ 20 min, hon är tydligen svinhungrig på natten! Efter klockantreamningen (det är den vanligaste tiden för henne att vakna på natten) så sov den lilla fröken mycket oroligt. Detta tillhör dessvärre vanligheterna och jag brukar lägga henne i vår säng efter amning för hon tycks sova bättre då. I natt bestämde jag mig av någon outgrundlig anledning för att lägga henne i sin egen säng (som är bredvid vår). Det var en dålig idé, hon sov väldigt oroligt, vaknade till flera gånger och behövde bli klappad och få nappen etc. Klockan fem (!) ropade Tyr på pappa. Vi svor lite, C gick in till honom och vi trodde väl kanske att han skulle somna om…tio över fem började Ines böka runt rejält och i förhoppningen om att hon skulle somna om lade jag över henne i vår säng. Ingen av dem somnade om. Kvart i sex steg vi upp allihopa, då hade jag inte sovit ordentligt sen innan klockan tre. Jag är INTE en glad människa på morgonen, framför allt inte före klockan sex och framför allt inte när jag varit vaken sen klockan tre.

Denna trötthet har förföljt mig hela dagen. Sur och otrevlig blir jag när jag är så trött. Tillslut bestämde jag mig för att ta en powernap innan vi skulle hämta Tyr. Självklart vaknade Ines så fort jag lade huvudet på kudden; ingen powernap här inte! Så i eftermiddag har vi nog mest gått varandra på nerverna jag och barnen. Tur att det är en ny dag imorgon. Kanske får vi sova till klockan sex! Hoppas!!