Att vara mamma (eller förälder överhuvudtaget antar jag) är att ständigt gå runt med en vag känsla av oro i bröstet. Ni vet: ”tänk om” ”varför gör han så” ”varför kan han inte detta” ”lite hosta, är han supersjuk nu!?” ”andas han!?” osv. Det kommer liksom med föräldraskapet att man gör riskanalyser på allt. Det finns dock en annan, betydligt roligare, känsla som kommer med föräldraskapet. Sedan Tyr föddes har jag gått omkring med en lysande känsla av stolthet i hjärtat. Vad han än gör för framsteg (eller knasig påhitt) så blir jag så stolt och glad för hans skull. Det är ju så underbart att se sitt barn upptäcka nya färdigheter. Första gången han satt själv, vände sig, kunde lyfta sin skena, kunde krypa, kunde krypa med skenan…ja jag kan räkna upp miljoner ögonblick när ögonen tårats av stolthet. Aldrig var jag så stolt och lycklig som när han gick sina första staplande steg. Då var han närmre 17 månader och den där berömda oron hade gjort sig påmind sååå länge! Och när han kunde resa sig själv, utan stöd, då var han 18månader och jag grät nästan. Nu är han snart 20 månader och går på som om han aldrig gjort något annat. Igår stod han näääästan på tå för att nå sin napp och återigen var jag så stolt så jag nästan sprack. Det finns ju alltid något hos sitt barn att vara stolt över. Bara det faktum att de existerar gör ju en så stolt som en tupp, haha!!
Hos ett barn med annorlunda förutsättningar finns det ju också annorlunda saker att vara stolt över. Som det faktum att Tyr kan krypa upp för trappan med sin skena. Hahaha otroligt men sant liksom! Och det faktum att han kan hjälpa till att ta av och på sig skor och skena, tänk vad de lär sig!
Det allra viktigaste tror jag är att man inte är stolt över sitt barn på bekostnad av andra barn. Det är viktigt att man är stolt för vad ens barn ÄR, oavsett vad andra barn är/kan/gör! Alla har ju liksom olika förutsättningar och det värsta man kan få höra (tror jag) är ”va, kan inte hen det, det har min kunnat jättelänge”. Usch för sånt! Var stolta över era barn, skryt kanske lite (det är ju svårt att låta bli, hehe) men lägg för guds skull inga värderingar eller jämförelser på det hela. Det är nog inte bra för någon tror jag!
Senaste kommentarer