Header Image

Livet med en pevis

Jag heter My och är mamma till Tyr (född i mars 2014), Ines (född i mars 2016) och Mattis (född i februari 2019) Tyr föddes med dubbelsidig PEVA (klumpfot) och det har varit en resa för sig. 2017 var året då jag började jobba heltid igen och dessutom kom Valpen Vilda in i våra liv. Som ni förstår har vi ett galet, hektiskt och roligt småbarnsliv. Välkomna att följa vår vardag!

Creepy kids

Publicerad,
Ines

Inatt var andra natten Tyr sov utan sin skena och för andra natten i rad har vi fått uppleva det där läskiga att barnen helt plötsligt står nedanför ens säng. I torsdags kväll var Tyr så himla stolt och taggad inför att han själv skulle kunna gå upp och kissa och sedan komma in till vår säng. Mitt i natten vaknar jag av att C rycker till och säger typ ”herregud vad du skräms!” Nedanför sängen står Tyr med täcket under ena armen och kudden under andra. Lycklig som få deklarerar han ”jag har kissat!” Och sedan somnar han om mellan oss. Natten till idag upprepades samma procedur. Lika creepy som igår, haha!

Det är nu inte bara Tyr som är lite creepy ibland. Idag inledde Ines dagen med att sätta myror i huvudet på mig rejält. Hon kan vara en riktig ninja om hon bara vill. Jag låg vaken och dividerade med mig själv huruvida jag orkade gå upp och kissa eller om jag bara skulle ta och somna om. (Klockan var ca 04.30) Plötsligt hör jag Vilda resa på sig och traska ut i vardagsrummet. Förvirrat undrar jag hur hon kunde öppna grinden som är i vår dörröppning och vad tusan som väckt henne. Jag försöker viskande kalla tillbaka henne till vårt rum så att hon inte ska väcka Ines. När hon inte kommer bestämmer jag mig för att jag lika gärna kan ta ett toabesök och hämta tillbaka hunden då när jag ändå är på gång. När jag kommer ut från sovrummet ser jag att Ines dörr är öppen. Jag blir lite konfunderad och tittar in i hennes rum. Sängen är tom…whaaat!? Så var tusan är Ines. Jag ropar tyst på henne och känner mig tacksam för att vårt hus är litet ? Hon svarar inte men jag ser att det lyser i stora badrummet. Där inne är hon. ”Kissig!” säger hon och ser förtvivlad ut. Gissningsvis ville hon göra som Tyr (kissa själv och sen komma till oss) men med one-piece-pyjamas och tygblöja under så är det inte så lätt att gå på pottan på egen hand.

Nåja, vi är inne i en ny fas nu iaf, verkar det som. Båda barnen kan kliva upp ur sina sängar själv. Om vi har tur slipper vi nattliga rop i fortsättningen, hehe.

Hejdå ses!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *