Livet med en pevis

Idag har det gått i ett. Lämningen av Tyr gick väl sådär, han var lite ledsen och det var riktigt jobbigt för mig att lämna honom. Vi får se efter nästa vecka om jag tar ett nytt snack med dem. Det känns inte rättvist att plåga honom igenom dessa jobbiga lämningar när han bara ska…

Vissa dagar har bara fantastiskt flyt. Det är som att man bara flyter med och låter dagen hända. Grejen är att jag varje morgon bestämmer mig för att göra det, flyta med alltså, men varje dag så knölar det ihop sig och så står man där stressad, svettig och frustrerad till tusen trots alla goda…

Det blev en lugn morgon med bara ett barn att ta hand om. Vi steg upp vid åtta och åt lite frukost för att sedan bege oss till Madde. Hon skulle ha ”Me&I-party” och vi äääälskar ju de kläderna så självklart ville vi vara där 😉 Jag ska dock själv ha ”party” den 2:e oktober…

Det har varit en låååååång dag! Tyr är nu hos sin mormor och morfar, imorgon ska han följa med dem på orientering. Jag är helt slut i huvudet. Tror det är bäst jag går och lägger mig efter Dobidoo.

Tyr är en väldigt social, pratglad och framåt kille. Han älskar människor och är väldigt skärpt när det gäller socialt samspel. Han är inte heller direkt ”vild” så där som två-treåringar kan vara utan han gillar att rita och läsa böcker (och bygga klossar och tåg osv). Framför allt älskar han att prata med folk.…

Dagen började med att jag observerade ett mycket oprofessionellt bemötande från en pedagog gentemot ett gråtande barn. Händelsen förföljde mig hela dagen så jag gick lite tidigare till förskolan inför hämtningen för att kunna ta upp händelsen med en av pedagogerna som jag har förtroende för och som jag vet brukar rycka in som biträdande…

Det blev en riktigt bra dag idag trots allt. Jag hade mina farhågor, det kändes lite stressigt liksom. Jag skulle ju lämna Tyr på hans nya avdelning och så skulle jag hinna vara i Lund till klockan tio. Eftersom C tar bilen till jobb skulle jag dessutom åka tåg. Jag gick till förskolan en halvtimme…

…fast antagligen är det mest i min hjärna det spökar! Dagen började minst sagt dåligt. Tyr vaknade kvart i sju och ropade på pappa (som gått till jobbet) och när då jag kom in i hans rum fick han ett utbrott som varade minst tio minuter vilket resulterade i att han väckte Ines och därmed…

Precis vid lunch kom mina föräldrar och lämnade tillbaka våra barn. Alltså vilken känsla! Det finns tillfällen när man bara vill kasta ut båda två genom ett fönster, när båda bara skriker och man bara inte orkar mer. Men när man varit ifrån varandra en kväll, natt och förmiddag så känns det bara så himla…

Igår var den ”stora” dagen. Vi skulle på högtidsmiddag och Tyr och Ines skulle sova hos mormor och morfar. Att lämna ifrån sig Tyr är inga större konstigheter. Dels har vi gjort det vid flera tillfällen förut och dela är han så stor nu så vi vet att han tycker om det. Han tjatar jämt…